Jag satt i en ergonomisk sittriktig stol framför datorns flimrande skärm och fyllde i ett excelformulär, och blev lite överraskad av den nyanställda kvinnan på kontoret i morse. Hon kom in i mitt arbetsrum, stod där i rummet med sin blommiga vida kjol. Innan kaffepausen.
Smaka, sa hon, och sträckte fram en hand full med frestande rödmogna vildhallon.
Hon berättade att hon plockade bären i morse, när hon cyklade förbi ett hallonsnår, hon kunde inte låta bli att stanna och plocka de röda fullmogna bären.
Jag var stressad, formuläret skulle levereras om en halvtimme, men sa ja tack, tog det röda bäret och hoppades att hon hade tvättat händerna noga, sedan kollade jag om det fanns en äcklig ringlande slemmig mask inuti, men fann ingen och stoppade artigt bäret i min mun.
Men jag måste säga att hallonets ljuvliga sötma övervann mina farhågor, smaken stimulerade mina smaklökar, en spetsigt söt smak med en friskhet, syrlighet, en förtrollande smak som fick blodet att susa till för ett ögonblick, att tänka på något man drömde om en gång, som barn, då man satt där i skolbänken under en tråkig malande lektion och tittade ut genom fönstret, eller satt i ett soffhörn när regnet skvalade mot fönsterrutan, och man var i landet-långt-.borta där man var kungen, drottningen och prinsessan och hela kungariket.
När jag vände mig om för att tacka än en gång var hon försvunnen, och jag återvände till ifyllandet av formuläret.
Nere i högerkant på skärmen inbillade jag mig för en kort sekund se en liten hallonmask.
Vid närmare granskning, med bultande hjärta, konstaterade jag besviket att det bara var damm, som jag noggrant torkade av.
Smaka, sa hon, och sträckte fram en hand full med frestande rödmogna vildhallon.
Hon berättade att hon plockade bären i morse, när hon cyklade förbi ett hallonsnår, hon kunde inte låta bli att stanna och plocka de röda fullmogna bären.
Jag var stressad, formuläret skulle levereras om en halvtimme, men sa ja tack, tog det röda bäret och hoppades att hon hade tvättat händerna noga, sedan kollade jag om det fanns en äcklig ringlande slemmig mask inuti, men fann ingen och stoppade artigt bäret i min mun.
Men jag måste säga att hallonets ljuvliga sötma övervann mina farhågor, smaken stimulerade mina smaklökar, en spetsigt söt smak med en friskhet, syrlighet, en förtrollande smak som fick blodet att susa till för ett ögonblick, att tänka på något man drömde om en gång, som barn, då man satt där i skolbänken under en tråkig malande lektion och tittade ut genom fönstret, eller satt i ett soffhörn när regnet skvalade mot fönsterrutan, och man var i landet-långt-.borta där man var kungen, drottningen och prinsessan och hela kungariket.
När jag vände mig om för att tacka än en gång var hon försvunnen, och jag återvände till ifyllandet av formuläret.
Nere i högerkant på skärmen inbillade jag mig för en kort sekund se en liten hallonmask.
Vid närmare granskning, med bultande hjärta, konstaterade jag besviket att det bara var damm, som jag noggrant torkade av.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar