Han tar bilen för att åka iväg och handla och försvann, han kommer aldrig någonsin tillbaka. Lämnar allt, livspartnern, huset, den oklippta gräsmattan, räkningarna och tidningprenumerationen.
Kvar är de färska spåren.
På sjukhuset hämtar livspartnern ett stort brunt utbuktande kuvert med påhäftad blankett där det står: En ring, ett armbandsur, en hörapparat, en plånbok och 200 kronor.
I plånboken drar hon fram körkortet, och betraktar för en kort sekund ansiktet på mannen.
- Jag fattar det inte, säger hon och ruskar sorgset på huvudet, och plockar med sig kuvertet.
Hemma: hon betraktar de nyinköpta skorna som skulle ha använts när hösten kom. I badrummet, den ljusgrå morgonrocken på plats bredvid hennes i badrummet. I sovrummet, hans kortärmade skjorta som han hängde av sig innan han åkte iväg med bilen.
I köket, det olösta korsordet på köksbordet,och en oanvänd snusdosa på diskbänken, en odiskad kaffemugg.
En gnisslande tomhet, en stilla gråt i hjärtat och ögonen känns torra.
Det är som om tillvaron står sitlla runt henne, och sakta vitnar.
Lukten av spåren är genomträngande.
Kvar är de färska spåren.
På sjukhuset hämtar livspartnern ett stort brunt utbuktande kuvert med påhäftad blankett där det står: En ring, ett armbandsur, en hörapparat, en plånbok och 200 kronor.
I plånboken drar hon fram körkortet, och betraktar för en kort sekund ansiktet på mannen.
- Jag fattar det inte, säger hon och ruskar sorgset på huvudet, och plockar med sig kuvertet.
Hemma: hon betraktar de nyinköpta skorna som skulle ha använts när hösten kom. I badrummet, den ljusgrå morgonrocken på plats bredvid hennes i badrummet. I sovrummet, hans kortärmade skjorta som han hängde av sig innan han åkte iväg med bilen.
I köket, det olösta korsordet på köksbordet,och en oanvänd snusdosa på diskbänken, en odiskad kaffemugg.
En gnisslande tomhet, en stilla gråt i hjärtat och ögonen känns torra.
Det är som om tillvaron står sitlla runt henne, och sakta vitnar.
Lukten av spåren är genomträngande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar