Det största, smartaste och mäktigaste

Den största konsten är att överleva
Den smartaste skolan är att övervintra
Den mäktigaste rikedomen är att ansa sin kärlek.

En riktig fullträff

Vinnaren koras i stjärneglans
glitterglädje
förnöjsamheten krumbuktar sig
Förloraren
kämpar mot det svarta ögat
sticker lansen rakt in i
En riktig fullträff
segrar i himlaljus

När kallgreppet lossnar

Kallgreppet drar över pannan
Mörkret svärtar ner ögonen
Men
Förvånansvärt faktiskt
styr kroppen dig ditåt
Trots protest
Till det vibrerarande rummet
Strängar vibrerar
Svirrar av toner
sprödstarkt
Kallgreppet lossnar
Mörkret trycks ihop
Nu är du ljuset

En date med dr Jekyll och mr Hyde

Åh, vad du är fin, söt, alltid snyggt klädd, jag gillar det. Men jag tycker att du skulle ha gjort ett bättre val här i livet som det här med jobbet.
Jag vet men jag trivs rätt bra där.
Vad säger du, du får ju göra skitjobbet.
Så dåligt är det inte.
Säger du emot mig.
Men..
Du kommer inte längre, du tjänar för dåligt.
Kanske tjänar jag inte mycket men jag trivs bra.
Trivs bra, vad är det för skitsnack!
Varför drar du upp det här?
Du är en nolla!
Vad är det med dig vad får du det där ifrån?
Du är ingenting, en ren nolla!
Vad konstig du är, varför säger du sånt där, var har du hört det?
Du är ju sjuk, helt sjuk!
Men snälla du, sluta nu.
Du är värdelös, ingenting värd, fattar du!
Sluta nu!
Är du uppkäftig också? Vänta du bara..
Nejjj!!!

Den familjekära bedragaren

Josefin, hon läser Svensk Damtidning, är kundansvarig och trippar för övrigt omkring i tillvaron, hon älskar hundar och kör gärna bil, snygga kläder och smink är inte helller dumt. Hennes kille, Viktor, mammas och pappas snälle pojke, lite småbusig och en härlig sportkille, knullar just nu en hora, han är utomlands på uppdrag, och han tycker det är så jävla skönt, en härlig fitta.
När Viktor knullar, ser han extrema porrfilmer framför sig och är en aktör, han är bäst, han har den största kuken av alla och alla tjejer nästan svimmar av lust när han kommer sättandes. Helst i röven, och sedan den härliga fittan.
Fitta är det enda han har i huvudet just nu. Hela hans hjärna är totalt uppmjukad av tanken på kvinnans könsorgan. Tudelad och lika mjuk. Elller snarare förvriden.
Hans tjej Josefin tänker på Viktor att han ska komma hem snart, och hans härliga kropp och närheten.
Och deras mysiga stunder.
Hon tänker att Viktor han är inte som de andra, han är trogen, han älskar henne, han är en perfekt familjefar. Tänk vad fin han blir mot barnen, han kommer att hjälpa till att vänja in på dagis, läsa läxor och skjutsa barnen till träningsmatcher. Och en fin villa ska de ha, med stor trädgård, det är bäst för barnen, att leka och stoja i.
Hon lägger ifrån sig tidningen, och tänker att hon kanske skulle ringa Viktor, lite dyrt kanske, han tycker att sånt är för dyrt, man ska inte ringa när man är utomlands, men ibland får det kosta att få sin längtan stillad.
Hon ringer men ingen svarar, hon knappar in ett sms: älskar dig. Pussar.
Mammas och pappas lille Viktor, han, har fått en perfekt utlösning och halar fram några sedlar som tas emot av en benig hand.
　

Vandrande pinnen gör upp med Herr Padda

Luften är kvalmig, hon kväver en gäspning, hon vill fly, bort från de där genomträngande glosögonen som har stirrat på henne nu snart i en halvtimme, hjärnan känns som ett urblåst ägg.
Inte en idé poppar upp, ja, inget som passar Herr Padda som sitter lätt tillbaka lutad i sin för trånga gröna skjorta.
Nå, hör hon honom säga. Du säger inget. Då måste du nog fundera på om du ska stanna kvar här eller inte. Jag måste ha folk som kan dra in pengar. Sälja.
Utanför glasrutan ser hon de andra pinnarna, de svartklädda figurerna, som hon, de sitter framför skärmar eller står och pratar, skrattar, flinar. Ingen tittar åt deras håll, hon ser senaste anställda vandrande pinnen, på överkroppen iklädd endast en ribbad trikåtopp utan ärmar och utan hals, de lätt brunbrända axlarna och armarna är bara, mitt i smällkalla vintern. Själv har hon sin svarta varma polotröja på sig..
Hon vet sitt värde, att hon kan och vill, ska just öppna munnen, då hon ser Herr Paddas breda käft och hans vassa spetsiga tänder, och då här den kvackande rösten som i trans:
Men det kanske är bäst att du slutar, du börjar anta en annan form, du börjar skilja dig för mycket från de andra, säger han och slår med den korta tjocka armen mot lokalen.
Du börjar svälla, där över magen, han pekar med ett fjälligt grönt finger mot hennes platta mage. Och så ger du för lite vasst intryck, se på henne där, han pekar ut mot den ribbklädda pinnen. Det ser trevligt ut.
Det surrar i hennes huvud, ett svagt surr, som sakta stegras, och blir till en hårdare ilsken ton, som far igenom hela hennes kropp, som börjar skaka, ord bildas i hennes hjärna och flyger ut ur munnen: Då får väl jag också säga att den där gröna färgen verkligen missklär Herr Padda, det har jag alltid tyckt, men nu är det väl lika bra att säga vad jag tycker. Om jag i alla fall ska sluta. Färgen är helt förfärlig, du skulle bara se hur du ser ut.
Vilken min, hon flinar när hon står ute på gatan, vilken hängande haka, rakt ner på tjockmagen, han blev nog minst en storlek mindre.
Hon sträcker på långa svarta kropp och stegar med stora fjädrande steg framåt, bland alla andra vandrande pinnar, och nog tycker hon att hon har blivit lite längre. En aning i alla fall.

Välsignelsen hänger som droppar i luften

Välsignelsen hänger som droppar i luften
Studsar emot de tjocka vita väggarna
I Guds hus
Fram tillbaka
Från vaggan till graven
evig besvärjelse
heta lågor brinner
lyssnar med dövöron
Snart kommer frälsaren
Säger mannen trosvisst
Ska frälsa oss från ondo
skänka oss ett evig liv

kärleken
Vi väntar
Skådar i fjärran
Tonerna ljuder
Sången stiger mot taket
Jag kippar efter luften
tonerna darrar fram.