Starkare än starkast

Vad hon är stark, gräver långa rader framför huset för planteringar, och bär de där betongplattorna som om de var av frigolit!
Åh, jag har rå aldrig träffa nån som är så stark som min farmor, när jag va liten och hon grädda pannkakor, då på den tiden hade dom en järnlaggar som dom grädda på, och hon slängde upp övre hällen lätt som fjäder med sina starka armar, dä var grejer dä. Och som hon kunde bära, tunga stenar, bräder, skrot, möbler, fulla tvättbaljer, ungar, och skotta snö, som en rikti karl, stora högar en riktig arbetsmärr va hon min farmor.Och farsan rå, han var urstark, slet i skogen, högg träd, brea stora bjässar, som han kunde hugga, dra och släpa timmerstockarna i djupa snön, flera mil, dä va int som ida när rom ha stora maskiner som gö allt. Och som han har rest runt, han va ända uppe i Lappland, och högg träd, stora tunga trän, som han fällde, i 40-graders kyla, pulsa i snön, och en gång vare en som högg sig bene, blon bara spruta, snön blev alldeles rö, och köttslamserna hängde, strimlor som slängde hit och dit, och benpiperna stack ut,de va bara och knuta ihop vid låre, benet svällde upp som en jättertimmersrock och lägga bene högt och läggen på släden som hästen drog, dä blev blodspår, röda, och vargarna börja yla, di kände väl blolukten, kan en tänka sej, men han klara sej, karn, ändå, och en annan gång när vi ha hos farmor, så skulle hon tvätta, och,,,
Ja ja Gustav, det var det där när hon tappa järngrytan i slänten? Du, jag känner min telefon vibrerar, det är nån som ringer. Hej då vi hörs senare.
Hallå, ja, jag kommer in genast…..ad hon är stark, gräver långa rader framför huset för planteringar, och bär de där betongplattorna som om de var av frigolit!
Åh, jag har rå aldrig träffa nån som är så stark som min farmor, när jag va liten och hon grädda pannkakor, då på den tiden hade dom en järnlaggar som dom grädda på, och hon slängde upp övre hällen lätt som fjäder med sina starka armar, dä var grejer dä. Och som hon kunde bära, tunga stenar, bräder, skrot, möbler, fulla tvättbaljer, ungar, och skotta snö, som en rikti karl, stora högar en riktig arbetsmärr va hon min farmor.Och farsan rå, han var urstark, slet i skogen, högg träd, brea stora bjässar, som han kunde hugga, dra och släpa timmerstockarna i djupa snön, flera mil, dä va int som ida när rom ha stora maskiner som gö allt. Och som han har rest runt, han va ända uppe i Lappland, och högg träd, stora tunga trän, som han fällde, i 40-graders kyla, pulsa i snön, och en gång vare en som högg sig bene, blon bara spruta, snön blev alldeles rö, och köttslamserna hängde, strimlor som slängde hit och dit, och benpiperna stack ut,de va bara och knuta ihop vid låre, benet svällde upp som en jättertimmersrock och lägga bene högt och läggen på släden som hästen drog, dä blev blodspår, röda, och vargarna börja yla, di kände väl blolukten, kan en tänka sej, men han klara sej, karn, ändå, och en annan gång när vi ha hos farmor, så skulle hon tvätta, och,,,
Ja ja Gustav, det var det där när hon tappa järngrytan i slänten? Du, jag känner min telefon vibrerar, det är nån som ringer. Hej då vi hörs senare.
Hallå, ja, jag kommer in genast…..