torsdag 3 december 2009

Oborstat


Han är irriterad. Förbannad. Över att skorna är dammiga med vita saltränder. De sticker honom i ögonen. Och nu är det för sent. För sent att göra något åt det. Ok han försökte gnugga bort skiten, men det blev bara värre. Fläckarna blev blekare men större, och ännu svårare att ta bort. Kanske kommer han före, hinner in på muggen och ta bort skiten. Fan också, hon står där redan, framför bion, vinkar.Vad hon är söt. Liten kurvig figur. Hans hjärta bankar hårt.
Hej, ler hon och ger honom en lätt kram, det doftar sommar, rosor, honung och hans huvud snurrar till, han känner sig lite yr. Blicken faller ner på hennes skor, en snabb ilning drar igenom hans kropp. Joggingskor! Med några små grå fläckar! Hon följer hans förvånade blick, och ler, hennes vita tänder och den rosa tungan får hans hjärta att slå ännu hårdare. Ha, ha, trodde du jag skulle stå här i högklackade stövlar. Jag som säljer sånt, hela dagarna, ler och är artig. Tvärtom. När jag är ledig från skoaffären vill jag gå i bekväma skor. Hon drar i hans jackärm. Kom nu, ska vi köpa popcorn och läsk innan filmen börjar?
Jag älskar film, dramatiska, spännande filmer, säger hon och hennes ögon lyser mot honom.
Det får gärna vara mycket skit, lera, svett, tårar och blod!
Han studsar efter henne in i salongen, på lätta sulor.. .

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar