Den guldgula mattan är utrullad framför våra fötter, välkomnar oss, när vi anländer sent till vårt eget rike. De smäckra stolta asparna bugar lätt, och vinden bär oss framåt, steg för steg mot den gyllene lövande porten.
Vi sträcker på våra stela ryggar, all trötthet efter den långa färden på svarta hårda vägar är som bortblåst, vi ler mot mottagningskommittén, som med rasslande grenar applåderar vår ankomst. Regndropparna tvättar våra bleka kinder som sakta färgas röda, vårt bagage greppas med lätta händer och vi går framåt på den mjuka mattan mot den gyllene porten.
Vi sträcker på våra stela ryggar, all trötthet efter den långa färden på svarta hårda vägar är som bortblåst, vi ler mot mottagningskommittén, som med rasslande grenar applåderar vår ankomst. Regndropparna tvättar våra bleka kinder som sakta färgas röda, vårt bagage greppas med lätta händer och vi går framåt på den mjuka mattan mot den gyllene porten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar