söndag 24 oktober 2010

Änglavingefall i gråslörpet


Åkte dit änglarna susar förbi i raketfart med sina trimmade spndelvävstunna vinägar. Åkte dit för att se om någon ängel åtminstone kunde svepa över platsen, sprida ett tröstens stoft, eller några fjuttiga laddade energipartiklar eller sända ett knippe milda varma ljusjoner.
Jag vandrade där bland ristande bågnande böjliga strängar, till bristningsgränsen. Cirkulerade, romberade, kvadrifierade, radiellade runt tills jag snubblade på spetsen. Rakt ner i gråslörpet, nedslibbad reste jag mig upp, linkande, när jag strök bort slörpet kände jag något mjukt sticka upp, drog fram liten änglavinge, märkilgt gnisterskimrande i silver. Den smekte fram mjukdunet, tände varmljusen, knäppte lövtunna diamanttrådar i klingande toner.
Med rosiga kinder letar jag vidare i gråslörpet. Känner något sticka upp där….

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar