Änglavingefall i gråslörpet

Åkte dit änglarna susar förbi i raketfart med sina trimmade spndelvävstunna vinägar. Åkte dit för att se om någon ängel åtminstone kunde svepa över platsen, sprida ett tröstens stoft, eller några fjuttiga laddade energipartiklar eller sända ett knippe milda varma ljusjoner.
Jag vandrade där bland ristande bågnande böjliga strängar, till bristningsgränsen. Cirkulerade, romberade, kvadrifierade, radiellade runt tills jag snubblade på spetsen. Rakt ner i gråslörpet, nedslibbad reste jag mig upp, linkande, när jag strök bort slörpet kände jag något mjukt sticka upp, drog fram liten änglavinge, märkilgt gnisterskimrande i silver. Den smekte fram mjukdunet, tände varmljusen, knäppte lövtunna diamanttrådar i klingande toner.
Med rosiga kinder letar jag vidare i gråslörpet. Känner något sticka upp där….

Mobbande änglar

Tycker du att Elise ska få komma på festen?
Nja, vad tycker du?
Hon är lite knäpp, lite lustig.
Mmm
Hon har så fult leende, tandköttet syns liksom när hon ler.
Ja, det ser konstigt ut.
Och så har hon fula kläder.
Du menar den där grå tröjan, och noppiga mössan.
Ja, den och allt annat, det hänger, jeansen ser inte kloka ut. Nåt billigt märke, säkert köpt på Lindex, tantaffären.
(Fniss)
Hon kommer inte att passa bland dom som kommer, man vet aldrig vad hon skulle sätta på sig. Och så är hon lite småkonstig, säger ju inget nästan. Bara flinar. Med det där äckliga tandköttet.
Ja.
Då tar vi inte med henne. Nej nu vill jag gå och kolla lite i den nya jeansaffären. Kom så drar vi.
Ok-