Hon bara grep tag i mig jättehårt med sina klohänder i plasthandskar, den där tanten i gröna rocken, jag försökte slita mig loss, min mamma och pappa såg allvarligt på mig, och höll kvar mig på den hårda gröna sängen, de tog tag i mina små ben, och tvingade mig kvar, jag trodde jag skulle dö, hjärtat slog hårt, benen skakade, och jag kippade efter luft. Luftstrupen snördes ihop än mer.
Ovanför mig stirrade ett stort mörk monster på mig, nu slukar det mig snart, tänkte jag och blundade, varför gör mamma och pappa detta, tänkte jag och ville plötsligt bita dem, men jag blundande och hörde plötsligt ett litet knäpp från monstret, och två knäpp till, sedan sa den elaka tanten, med hög röst, att nu var det klart.
Mamma lyfte upp mig och la mig till sitt mjuka bröst, smekte min päls och sa att jag hade varit "såååå duktigt". Jag kände hur jag ville sova, jag var jättetrött och hostade till, det sved i bröstet igen.
Och det var härligt att känna mammas hand över min rygg, det blev varmt och pirrigt i hela kroppen, jag kände inte svedan i halsen lika mycket.
Jag minns inget sedan inte förrän vi kom h em, jag måste ha sovit hela vägen i väskan, då gav pappa mig ett par tabletter, och jag blev sömnig igen.
Nu känner jag mig pigg igen, efter att sovit en stund, svedan i halsen är borta, nu vill jag leka, men nu är mamma och pappa trötta, säger de.
Vilka tråkmånsar! Jämt ska man göra som de där människorna säger. Även de snälla.
Ovanför mig stirrade ett stort mörk monster på mig, nu slukar det mig snart, tänkte jag och blundade, varför gör mamma och pappa detta, tänkte jag och ville plötsligt bita dem, men jag blundande och hörde plötsligt ett litet knäpp från monstret, och två knäpp till, sedan sa den elaka tanten, med hög röst, att nu var det klart.
Mamma lyfte upp mig och la mig till sitt mjuka bröst, smekte min päls och sa att jag hade varit "såååå duktigt". Jag kände hur jag ville sova, jag var jättetrött och hostade till, det sved i bröstet igen.
Och det var härligt att känna mammas hand över min rygg, det blev varmt och pirrigt i hela kroppen, jag kände inte svedan i halsen lika mycket.
Jag minns inget sedan inte förrän vi kom h em, jag måste ha sovit hela vägen i väskan, då gav pappa mig ett par tabletter, och jag blev sömnig igen.
Nu känner jag mig pigg igen, efter att sovit en stund, svedan i halsen är borta, nu vill jag leka, men nu är mamma och pappa trötta, säger de.
Vilka tråkmånsar! Jämt ska man göra som de där människorna säger. Även de snälla.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar