Fjättrad för livet

Nu är han fast, fjättrad för livet vid livet. Som han hittills i sitt vuxna liv har kämpat emot detta, av någon anledning som han inte förstår varför. Som om det här skulle vara det värsta som skulle hända i livet.
Att ens frihet skulle vara slut, ens självständighet slut.
Som om en människa någonsin är helt självständig, det är bara en inbillning.
Och nu sitter han här, i detta rum, med denna nya insikt.Och han förstår inte vad det var han var rädd för egentligen. För känslan är underbar, och vidunderlig på samma gång.
Han stryker sakta med varsam hand över det fjuniga håret på det lilla huvudet, och betraktar det lilla skrynkliga ansiktet med de ihopknipna ögonen.
"Som du mår kommer jag också att må, viskar han ner mot den lilla kroppen som varmt och tungt vilar i hans armar.
Och det var väl det som skrämde mest egentligen. Att ens känslor skulle bli så inblandade i sitt barns liv. Men nu är han där, och nu finns ingen återvändo till tidigare liv, ett liv som han har bakom sig.
Nu är det bara han och den lille, och han låter de osynliga banden stramas åt än mer.

Drömmen - den enda friheten

Det enda jag kan göra för att stå ut här, där jag står fjättrad är att drömma mig bort. Jag drömmer om att jag smyger omkring på savannen, i det höga gräset, i gryningen när de första solstrålarna färgar himlen rosa, då sträcker jag på mina ben, i det torra gräset, över väsande ormar, krälande ödlor, förbi surrande insekter, tyst tassar jag på mina mjuka tramdynor, mot det läckra morgonbytet, vars ljuvliga doft jag har vädrat i den varma morgonvinden, doften får min mage att kurra, saften i mungiporna att rinna, jag dras som en magnet mot målet, jag lägger mig ner bakom en taggig buske, sniffar, där står något mörkt med långa ben, horn på huvudet, en smäcker hjort, den har kastat nervöst med huvudet bakåt, åt sidorna, spetsat öronen, men inte ett ljud har den hört, jag ligger helt sitlla, rör inte en muskel, väntar, inte ens svansen rör sig, jag väntar tålmodigt, nu böjer sig den ner huvudet mot vattnet, nu dricker den, jag reser mig, sträcker ut de vassa huggande klorna, spärrar upp munnen, blottar mina spetsiga stora tänder, jag skjuter kroppen bakåt och kastar mig framåt………………..